På grund av fjällklimatet började tillväxten i naturen och på hölägder igång rätt sent och skördetiden, ”slåttanna”, blev därför relativt kort. Mycket hö skulle bärgas denna korta tid, först på de odlade markerna och sedan på myrar och i skogsgläntor.
Väderleken fick inte vara alltför hindrande. Ett talesätt var att ”den som slår i regn får hässja i solsken”. Det var nödvändigt att alla som överhuvudtaget kunde måste hjälpa till i detta arbete.
På fotot från 1940-talet ser vi Hans Lindgren med dottern Rut, Brännliden, samt Thure Ohlsson från Tåsjöedet redo vid för ett dagsverke i höbärjningen.
Text: Elof Näslund
