Skogsarbete var den dominerande försörjningskällan i bygden från slutet av 1800-talet till 1960-1970-talet. Första ”timmerdrivningen” skedde i Storviken 1892. Lämningar finns kvar efter den första timmerkojan. Under mer än 50 år förekom enbart gallringsstämplingar. På 1950-talet började dock SCA med kalhuggningar på Lillfjällets sydsida, i Lövsjön m.fl. ställen och Domänverket i Saxådalen. Under nästan hela denna tid var det trefotssvansen, yxan och barkspaden som gällde, motorsågen kom först i slutet av 1950-talet.
Timmerhuggare, brosslare och timmerkörare hade ett tungt arbete, men också hästen, som skulle dra stora timmerlass till avläggen vid flottningslederna. På fotot ser vi Amon Rolandsson med häst och ett välfyllt timmerlass vid starten till avlägget.
Text: Elof Näslund
