Handelsverksamhet

Gränshandel
Jag har i tidigare avsnitt berättat om den handelsverksamhet, främst gentemot Norge, som begynte någon gång i början av 1800-talet. ”Bönder” från trakten åkte då vintertid med häst och släde med sina produkter från jakten, främst då ripor, som det fanns osannolikt mycket av i långa tider. Riporna exporterades sedan främst till England, där de var delikatesser på krogar och i överklassens matsalar. Men också hårt saltat smör var en stor exportvara. Och här vill jag ge en speciell eloge till den s.k. fjällkon, denna tåliga ko, som var lågmjölkande, men vars mjölk var synnerligen fettrik och som därmed gav mycket och gott smör. Heja fjällkon, vars finns du nu, förutom på något kort i fotokavalkaden på Borgabo.se?

Då ”handelsresarna” återkom från Norge hade de med sig i sina slädar salt, mjöl, socker, snartråd, krut, bly och ibland gevär. På den vägen kom också morderniteter, som t.ex. slipstenar från Dalarna, som följaktligen kallades Dalastenar, och järnspisar. Då det denna tid var ont om pengar var det oftast en form av byteshandel som skedde över landsgränsen.

Handelsvägarna till Norge gick dels över Raukasjö-Blåsjön-Gäddede och vidare till Nordli på norska sidan, som var en viktig handelsplats, och dels över Raukasjö-Klimpfjäll-Harvarsdalen till Kroken, som också var en viktig norsk handelsplats. Även om varorna var billigare i Nordli än i Kroken pga. av närheten till norska handelsstäder så åkte Borgafjällsbönderna oftast till Kroken, eftersom den låg närmare till än Nordli. I Klimpfjäll övernattade man i den s.k. Norgefarargården.

Resorna samordnades redan i Avasjö och efter körvägen anslöt sig bönder eftersom i Borga, Sutme, Storjola, Raukasjö. Detta var nödvändigt, då snön gjorde det svårt att ta sig fram, hästarna måste helt enkelt hjälpa varandra att spåra. I Klimpfjäll anslöt vanligen hästforor från Vilhelminasidan så den fortsatta färden blev någorlunda dräglig, trots den branta terrängen ner mot Kroken. I Kroken fanns i slutet av 1800-talet en handelsman som hette Lukasson och som därför kallades för n´Lukas. Om man var väl känd kunde man få handla på kredit hos n´lukas.

Fortsättning om ”Handelverksamhet” följer småningom under andra underrubriker.

Affärer i Avasjö
Roland August Amonsson, född i Avasjö 1878, började småningom på sina handelsresor till Norge att ta hem varor, som t.ex. salt, socker, mjöl, snartråd, krut och ibland gevär för avsalu. Han la upp ett varulager på sin lagårdsvind i slutet av 1910-talet och etablerade därmed bygdens första affär. Affären/lagården låg där byns ICA-affär nu ligger. Även Roland Augusts bror, Oskar Sjökvist, etablerade senare en liknande affär längst västerut i byn.

I Roland Augusts kassabok från år 1927 kan vi se vad Jonas Fredriksson, Borgaluspen, köpte i affären. Det var salt, socker, kaffe, mjöl, riptråd, fotogen, tjära och snus.

Men minst lika intressant är Jonas betalningsmedel, som var ripor, rävskinn, ekorrskinn, hermelinskinn och fisk. Betalningsmedlen avslöjar helt enkelt den ännu existerande byteshandeln.

Helt överraskande dyker under Roland Augusts räkenskapsbok för 1927 upp följande notering:

”att minas”
Läkararvode 55.75
Kjista å svepning 261.45
VK anons 075
____
392.20
VF 9.90
Skuts till Risbäck 30.-

Enligt minnesuppgift hade Roland August slöjdat kistan på lagårdsvinden och agerat begravningsentreprenör, med all sannolikhet med hjälp av sin hustru Britta, som var den tidens kloka gumma vad gällde hälsofrågor i trakten. Att begravningskostnaderna hamnat i Roland Augusts bokföring tyder på, att handelsmannens uppgifter var många.

Konsum
I slutet av 1940-talet etablerade Konsum affär i Avasjö med Anna Sjökvist som affärsföreståndare. Affären var i huset längst västerut i Avasjö by. Huset är nu sedan några år rivet, men har delvis återuppstått som fritidshus några meter från sin ursprungliga plats.

I början av 1950-talet flyttades konsum till det då östligaste huset i byn, där Hugo och Siga Isaksson hade byggt ut sitt Per-Albintorp med bl.a. affärsutrymme i suterrängvåningen. Hugo var konsumföreståndare så länge affären fanns kvar.

I mitten av 1950-talet började konsum gå dåligt och nedläggning hotade. Konsumledningen kallade till stormöte om konsums framtid, och det var på detta, som hedersmannen Albert Nordlöf från Båtas visade sina eminenta statistiska kunskaper. Konsumledningen försökte på alla sätt övertyga den upproriska allmänheten om att en nedläggning av butiken var nödvändig.

När alla argument var utnötta sa konsumchefen, att kundunderlaget sviktade pga. att dödligheten var så stor i trakten. Albert begärde ordet, reste sig och sa: ”Dödligheta här ä int större än nan annanstans, den ä bäre en per person”.

Trots denna obestridliga faktauppgift blev konsumbutiken nerlagd.

Affärer under ”anläggstiden”
Under arbetet med regleringen av Borgasjön (1948-1953) ökade fefolkningen påfallande mycket och därmed också behovet av affärer. Olle Näslund etablerade därför en affär på ”anlägget” (Borgabygget) och Erik Hof, Högland, åkte regelbundet med ett bassortiment livsmedel till Borga. Per Norlin, Storbäck, åkte också varje vecka med matvaror för försäljning i Borga. Till att börja med fraktade han varorna med postbussen till ”Mannesvägaskäle” och fraktade dem med dragkärra ner till ”Manneslon” vid Borgasjöns strand. Folk som arbetade och bodde vid Borgasjöns stränder kom båtledes till denna friluftsaffär. Norlin fraktade också sin ”affär” med turbåt till Storjola.

Då konsumbutiken upphörde i Avasjö fortsatte Norlin sin ambulerande affärsverksamhet med sin personbil några år till. Han var alltså en sorts nasare i livsmedel.

GÖRANS LIVS
Göran Näslund, född i Borga, startade en kiosk i Borga 1957. Han hade där, utöver vanliga kioskvaror, till slut också vanliga matvaror i sitt sortiment. Han hade också bensinförsäljning, från fat till att börja med men småningom satte BP upp en pumpstation där.

1962 flyttade Göran sin affärsverksamhet till en nyuppförd lokal i Avasjö/Borgafjäll. Därmed hade byn ånyo fått en fullgod lanthandel, ”Görans livs – den lilla affären som inte har allt, men som ordnar det mesta”. Också där sattes en bränslestation upp. Affären har alltsedan Göran och hans fru Gunhild sålde den i slutet av 1980-talet haft två ägare och består alltjämt, nu sedan några år i ny lokal

Nasare
Nu till mina favorithandlare ”Nasarna” eller som man i finare sammanhang kallar dem, gårdfarihandlare, som under många år regelbundet besökte traktens gårdar med sina tyger, garner, skosnören, nålar, rakblad mm. Förutom affärsmän var dessa kulturpersonligheter av stora mått, som bar nyheter till bygden och skvaller mellan byar och gårdar. Detta var ju i huvudsak innan radions och tidningarnas tid i bygden.

Bland nasarna minns jag väl Elias Sjöberg från Tåsjö, en jude vid namn Becker, Nils Östman från Ormsjö och Manne Berg från Avaträsk.

Sjöberg, Becker och Berg färdades på cykel med väldiga väskor på pakethållare både fram och bak medan Östman gick eller åkte spark om vintrarna. Dessa personer kan med rätta beskrivas som original, kulturpersonligheter, livsnjutare eller vilka epitet man nu vill ta till.

Sjöberg ville, då han övernattade i mitt föräldrahem i Borga alltid ligga på ”kallvinn”. ”Jag klarar mig, jag har kattskinn under kläderna” sa han. Becker sades ha flera varuhus i mellansverige, men gillade mest att gå i bygderna och nasa. Hans skratt var bullrande och inte helt olikt en ”Bäckers” = bagge.

Den försynte lilla gubben Östman satte sig gärna på stolen närmast dörren och bad nästan om ursäkt för sin närvaro, alltmedan han delgav oss sina upplevelser om livet och nasartillvaron. Manne Berg, som var gravt synskadad, var den sista personen i Sverige som ”utropades på offentlig auktion” i Sverige, drygt tre år gammal (nyåret 1900). Trots sina fysiska och sociala handikapp var Berg en synnerligen social och förlåtande person, som städse ville andra väl. Sista gången han kom till oss i Borga, men då utan nas, var sommaren 1976, då han åkte moped, trots sina mörka glas för sina svaga ögon. Han kom då ”bara för att hälsa på”.

Text: Elof Näslund

Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies.